Chapter 9: brev hem och en Drake– Jag antar att jag får fortsätta berätta, för er inkompetenta mugglare. Men tryck på knappen, vad väntar ni på? Att jag ska göra de åt er? Glöm de!– Jag vaknade på morgonen i det där idiotiska rummet! De gick helt i rött, o guld trodde jag skulle spy, rött går väll an om de påminner om blod annars inte! Jag hatade de så, lika bra att ändra färgerna, jag tänkte på svart o alla väggarna blev svarta utan en som förblev blodröd. Nu slapp jag den där äckliga guld färgen i alla fall, o rummet var mer beboligt. Jag kollade på klockan. 06.00 skojar tiden med mig? Så var den morgonen förstörd, jag är kanske inte en människa som sover till 12 men jag går inte häller upp 6 utan orsak. Men vad hade jag för val, är jag vaken så är jag. Jag gick upp tog en dusch, vilket jag älskar o sen så satte jag mig framför brasan som fanns i rummet. De är en halvtimme kvar tills frukost, jag hatar den här dumma skolan! Varför kom jag ens hit? Jo för att jag ville lära mig mer, då hoppas jag att vi gör de. Lika bra att skriva till pappa o berätta allt som hänt.Hej Tom.Mot alla odds har jag blivit placerad i Gryffindor, o jag får inte byta för gubben, jag var väldigt arg på honom i går o skällde på honom, kanske inte helt uppskattat men jag vet inte hur jag ska klara av att gå i Gryffindor? Jag hoppas dock inte att du slutar att prata med mig? De skulle bara göra allt så mycket värre.Jag har fått ett eget rum, de är väll bra på så sätt att jag slipper vara allt för nära de andra, men jag, ja jag vet inte allt känns så konstigt, o jag är väldigt besviken på allt, de var inte så här de skulle vara! Jag skulle hamna i Slytherin o göra dig o Snape stolta! Jag hoppas att du inte är besviken på mig? Jag har även pratat en del med unge Malfoy, jag hoppas att du inte misstycker, han berättade för mig att hans föräldrar är dödsätare, o är dig lojala, vilket betyder att jag har fått reda på vad du gör… jag hoppas du inte misstycker på den här punkten häller. Jag har även några som verka vilja bli mina vänner här i Gryffindor, ja jag vet inte hur jag ska göra, några förslag? Du vet att jag glädje liggen tar i mot dem, även om jag inte alltid följer dem. Jag hoppas du svararVarma kramar Cara– Merlin ta det här till pappa, brådskande. Merlin kom fram o jag öppnade fönstret o han försvann. Så nu var jag ensam utan någon att prata med, jag måste se om jag kan få tag på Snape, eller om han inte vill veta av mig. Kvart i sju lika bra att klä sig, jag tog på skoluniformen o sydde på de där dumma lejonet. Sen flätade jag håret ok tog på mig ett par svarta stövlar som går till strax under knäna, lika bra att gå ner. Jag gick ut ur rummet o stötte på Hermione, jag suckade lätt för mig själv. – God morgon Cara. – God morgon. – Sovit gott? – Ja de har jag väll. – Varför kom du inte upp till våran sovsal? – För att jag har ett eget rum. – Varför då? trotts alla hennes frågor, så började jag tycka om henne, hon verkade vara ok. – Jag vet faktiskt inte. Men du kan få se de efter frukost. – Får jag de tack. de var konstigt att ha nån i sin egen ålder o prata med, jag kanske skulle stå ut med henne trots allt. – Ska vi gå in? – Visst Hermione. Jag log faktiskt mot henne o de verkade göra henne glad. Vi satta oss längst fram för att jag ville se gubben o kunna utmana hans blick o även för att jag skulle se om Snape kollade på mig. Hermione visste inte anledningen utan var bara glad att ha nån o prata med. Vi satt mest o små pratade, jag åt som vanligt nästan inget, o Hermione frågade - Mår du bra? – Va? – Ja du äter inget. – nej jag äter nästan aldrig nått, är liksom inte hungrig. Jag gav henne ett leende som visade att jag mådde bra. Mitt i samtalet kom töntarna in, de hade sällskap med två rödhåriga tvillingar, som måste vara Rons storebröder, de var då jag kom på att de måste vara Weasley. Suck en familj som kunde gått långt, men inte gjort de. Vilket slöseri med blod. – Får vi sitta här? Frågade Harry - Klart ni får. Svarade Hermione, jag kollade lite små irriterad på henne men jag sa inget, orkade inte bry mig. – De här är mina bröder, Fred o George. Sa Ron o pekade på killarna. Hermione kollade på dem o hälsade trevligt. Jag brydde mig inte, varför slösa tid o hälsa på dem om jag inte tyckte de var viktigt? Men de tänkte minsann inte strunta i mig, suck vad var de med dem här personerna, måste de vara trevliga mot alla? – Hej jag är Fred. – Och jag är George. Vem är du? – Cara, svarade jag utan att unna dem en blick - Ron berättade att du kan använda magi, o att du gjorde de på bläckfisken igår. jag gav Ron en mördarblick, han ville mest sjukna genom golvet! – Ja jag använde magi. – Vi tror dock inte på de, utan bara att Ron hittade på allt lr överdrev de hela. nu blev jag irriterad, men jag fick på minna mig om att hålla huvudet kallt, o att lärarna kollade. – Varför skulle de vara en lögn? – För att små elever som du inte kan nån magi. Sa Fred - Nehe, lilla du, jag ska tala om för dig att jag antagligen kan betydligt mer än vad du tror! – Jaså bevisa de då! Sa George - Jag behöver inte bevisa nått för dig, sa jag o kollade argt in i hans ögon, han ryggade tillbaka lite. – Du kan alltså inte, sa Fred jag blev så trött på deras tjat att jag tog fram trollstaven och sa - Expecto Patronum. Ut ur staven kom en baby Drake. Som graciöst flög över allas huvud o salens alla ögon var fästa på draken. Den landade graciöst framför mig o försvann. Folk kollade på mig, blickarna intresserade mig inte allas, utan bara förvåningen i tvillingarnas ögon, plötsligt kom de applåder. Vilket var ointressant för mig, de kunde lika väl ha struntat i det. Jag sökte min blick mot Snape han log, vilket gav mig en smula hopp. – De, de där var otroligt. Sa George - De där kan vi inte, o vi börjar tredje året. Sa Fred - Nu kanske ni kan komma ihåg att jag aldrig hittar på saker som jag tycker är onödiga. Hittar på gör man bara när man känner sig underlägsen någon. Sen reste jag mig o gick, ögonen från ett fler tal personer följde mina steg, Hermione kom efter. – De där var fantastiskt. – Tack, men de var inte så svårt. I dörr öppningen hörde jag posten komma, jag stannade o spanade efter Merlin, mot min förväntan kom han ner susande mot mig med ett brev. Han satte sig på min axel jag tog loss brevet o började gå upp för trapporna med Hermione som sällskap. Vi sa inte så mycket. när vi kom upp till andra våningen, gick Hermione in i nått, jag såg ett grönt tyg o visste med en gång att de var McGonagall. Och hon såg inte glad ut.– Så nu måste barnen ha mat, o du bör passa dig, för allt som har med den här berättelsen o göra!*Kash*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1. Cry for you- September 2. Break of down-Eric saade 3. My heart is refusing me- Loreen 4. Hallelujah- Molly sanden 5. Take a bow- Main feat Rihanna 6. On the floor-Jennifer Lopez feat Pitbull 7. Unfaithful-Rihanna 8. Ridin solo-Jason derulo...

Chapter 18: Ron och en skog – jag sitter åter här igen. Så det är lika bra att du trycker på knappen! Jag visste så väl att något var fel bara inte vad, jag ville skriva till honom att inte åka men det kommer ju inte spela någon roll efter som ...

Chapter 17: kallt vatten, och svar på brevet – Hej Cara - Hej älskling. – Jaså du sitter här igen o berättar, vad har hänt då? – Ja du, jag berättade om att jag har blivit kompis med Draco o Bl… - Jag fattar inte du blev kompis med honom, så som h...

Chapter 16: Du kan mer än du borde! – Knappen nu! Vad vill de nu? Skulle de slänga ut mig? Eller säga att jag inte fick prata med Draco och Blaise mer? Jag kunde bara gissa, vi gick upp för trapporna och in på rektorns rum. Jag satte mig i stol...

Chapter 15: Nya vänner, och jobbiga leenden – Jag hoppas ni bara är tysta och lyssnar/kollar. – Cara fortsätt nu. Sa Blaise och log - Jag borde ju som sagt på ett barnhem till den där kvällen i oktober, när mitt liv förändrades för alltid. Prec...