Chapter 16: Du kan mer än du borde!– Knappen nu!Vad vill de nu? Skulle de slänga ut mig? Eller säga att jag inte fick prata med Draco och Blaise mer? Jag kunde bara gissa, vi gick upp för trapporna och in på rektorns rum. Jag satte mig i stolen framför skrivbordet och Dumbledore samt McGonagall placerade sig bakom skrivborde. Albus log, och Minerva ja hon såg ut som hon alltid gjorde, sträng. – Vet du varför vi kallade hit dig? Albus fortsatte le, lika bra att strunta i det. – Nej det vet jag inte. Svarade jag o såg väll allmänt irriterad ut. – McGonagall vill vara säker på att du inte fuskade. Sa han som om det var självklart. – Så du menar att jag måste bevisa det? – Precis. Han sken upp. – Vet ni vad? Jag måste inte bevisa något för er, om ni inte vill tro på mig kan jag inte göra något åt det! jag kan inte bevisa något varje gång någon tror att jag fuskat, och på er verkar det som om det kommer bli en massa gånger. De såg lite på varandra som om de inte visste vad de skulle säja, sen sa Albus: - Du gör det inte lättare för dig genom att alltid säja i mot! – Du gör det inte lättare för mig heller, jag vill bli betrodd som vilken elev som helst, inte att folk ska kolla misstänksamt på mig varje gång jag gör något. Inte att ni ska tror jag fuskar. Varför kan det vara så svårt att se mig som Cara? – Min kära Cara, du vet svaret. Han log igen. – Jag vill inte att ni ska se på mig som Voldemort, jag är inte han! Försåt det, jag är bara Cara. Men om ni tror att jag ska mörda en massa folk kan jag lika väl lämna skolan. Jag började resa på mig, jag kokade av ilska. Rektorn reste på sig och gick fram till mig, han la händerna på mina axlar och jag kollade förvånat på honom. – De var inte meningen att du skulle känna på det sättet. – Nej men det gör jag. Kan ni inte se mig som Cara? – Vi ska försöka. Men då måste du samarbeta med oss! – Jag ska försöka. Ska jag visa professorerna att jag inte fuskade? – Ja tack. Det var de första McGonagall sagt underhela tiden. Jag kollade mig runt efter nått och förvandla, och valde till slut stolen jag suttit i, jag slog lätt på den och den förvandlades till en hund, och sen slog jag på den igen o stolen var tillbaka. McGonagall var förvånad. – Det där ska inte en 11-åring kunna! Sa hon - Men nu kan jag det, sluta säg vad jag kan o inte kan! – Men hur är de möjligt? – Jag har haft privatlärare sen jag var sju, o ja trolldomsministeriet har godkänt det, de var dem som sa att jag skulle ha det! fråga inte varför för de är min hemlighet. – Du har ju knappats fuskat om du kan det där. Han log igen - Jag sa ju det från början, men då lyssnade ni inte. Kan jag få gå nu? – Klart du får han log mer nu. Jag log ett litet leende mot honom och gick sedan ut ur kontoret. Jag styrde stegen mot sällskapsrummet. När jag kom fram till damen gav jag henne lösenordet. När jag kom in såg jag att Hermione satt framför brasan, jag gick fram till henne och kröp upp i en av fåtöljerna. Hon kollade mot mig och log glatt. – Hur är det med dig? – Det är bättre nu. Jag log mot henne, hon kom fram till mig och gav mig en varm kram. – Du kan alltid prata med mig, för vi är väll bästisar? Jag funderade ett tag, men jag antog att jag kunde kalla henne min bästa tjejkompis - Ja du är min bästa tjejkompis. Hon log strålande mot mig, och i sinom tid kanske jag berättar vad jag sagt till Draco och Blaise. Jag sa dock inget till henne just nu, jag antog att jag skulle berätta när jag var redo. – Hermione, Cara hjälp! Harry och Ron kom ner springande för trappen vi kollade på varandra och undrade vad som på gick.– Slut på det roliga!* Kash *

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1. Cry for you- September 2. Break of down-Eric saade 3. My heart is refusing me- Loreen 4. Hallelujah- Molly sanden 5. Take a bow- Main feat Rihanna 6. On the floor-Jennifer Lopez feat Pitbull 7. Unfaithful-Rihanna 8. Ridin solo-Jason derulo...

Chapter 18: Ron och en skog – jag sitter åter här igen. Så det är lika bra att du trycker på knappen! Jag visste så väl att något var fel bara inte vad, jag ville skriva till honom att inte åka men det kommer ju inte spela någon roll efter som ...

Chapter 17: kallt vatten, och svar på brevet – Hej Cara - Hej älskling. – Jaså du sitter här igen o berättar, vad har hänt då? – Ja du, jag berättade om att jag har blivit kompis med Draco o Bl… - Jag fattar inte du blev kompis med honom, så som h...

Chapter 15: Nya vänner, och jobbiga leenden – Jag hoppas ni bara är tysta och lyssnar/kollar. – Cara fortsätt nu. Sa Blaise och log - Jag borde ju som sagt på ett barnhem till den där kvällen i oktober, när mitt liv förändrades för alltid. Prec...

Chapter 14: Jag är inte som han! jag är jag! – Mamma, mamma kan du inte berätta lite om din tid på Hogwarts? – Visst min lilla ängel. * det hör att kvinnan klappar barnet över håret * -håll i mig nu! Jag gick in på rummet, rektorn satt oc...